En livslång relation inget barn har valt.

Trasiga relationer.
Obehagliga minnen.
Gränslösa beteenden.

Den andra söndagen i november var det fars dag och snart står julen för dörren. Mörka högtider för många som utsatts för incest av sin förälder. Och en smärtsam påminnelse om familjebanden till en förövare som är svåra att bryta. Därför introducerar vi – Föräldraskilsmässan

Jag vill inte äta familjemiddag i år igen, men jag känner inte att jag har något val. Det skulle bli för svårt och alla skulle undra varför. En del av mig vill att han ska sätta i halsen och kvävas när vi sitter där vid matbordet så att min mardröm tar slut. En annan del av mig är livrädd för att han ska dö. Jag älskar honom och om han dog nu skulle det bli så definitivt att han inte älskar mig och att jag aldrig varit tillräckligt.
— Medlem Rise

Se vår film

Stöd oss i kampen för incestutsattas rätt att som vuxna frigöra sig från sina förövare

Julen förknippar många med fina saker och gåvor. För vuxna som utsatts för incest kan enstaka och till synes oskyldiga saker, väcka allt annat än fina minnen. Nedan ger vi exempel på minnen som våra medlemmar delat med sig av, som de blir plågsamt påminda om när de ser annonser för typiska julklappar. Alla berättelser är anonymiserade, då utsatta annars riskerar förtal eller andra konsekvenser.

Minnen ingen vill ha – bortskänkes

Jasmin minns ficklampan

“Min pappa hade en ficklampa som han ofta använde för att lysa på mitt kön när han låg mellan mina ben, och rörde vid mitt kön, under täcket på natten.”

Anton minns morgonrocken

“Pappa kom in i mitt rum på nätterna i sin morgonrock och utnyttjade mig. Ibland satte han sig bredvid mig så att morgonrocken öppnade sig och blottade honom naken. Det hände att han använde morgonrocksskärpet för att binda fast mig, mina armar eller ben.”

Sara minns klockan

“Klockan låg på byrån i min ögonhöjd. Det präglade läderarmbandet med små, små vita prickar av målarfärg. Jag stirrade alltid på klockan för att slippa se vad han gjorde. Det hjälpte lite, just då.”

Kerstin minns strumporna

“Hon dokumenterade mig med kamera efter varje våldtäkt, då jag låg i sängen tejpad runt händer och fötter och en äcklig strumpa i munnen.”

Elnaz minns parfymen

“Parfymen var min förövares favoritdoft. Han brukade pussa mig hårt och viska ”Det vi två har är speciellt, ingen annan skulle förstå”. Den lukten vill jag aldrig mer komma nära och jag klarar än idag inte av att någon viskar i mitt öra.” 

Emil minns bältet

“Min pappa utsatte mig när jag var tolv år gammal. Jag minns än idag ljudet av spännet som damp ner i marken när han öppnade och drog ner sina byxor.”